Ett steg närmare frihet, lugn, sommar och äventyr.
Å andra sidan är jag redan där, någonstans. Jag lever och tycks inte kunna sluta med det. Kanske inte riktigt är helt i fas med tankar, känslor och handling ibland. Men det gör nog inte så mycket. En minut i taget, så får det bli!
Imorgon ska jag redogöra för funktionsnedsättningar i rörelseapparatet, ja jävlar vad jag ska leta fram kunskap i skallen från alla skrymslen och vrår. En liten kraftansträngning, känns nästan mest som en utmaning just nu. Bra.
Heja mej!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar