Fredag, och det känns fantastiskt! Lovely vecka bakom mig och lovande helg framför mig.
Man tog sig framåt, lugn infann sig, grund formades och ro kunde spridas, trots allt. Trots tyngd, tvivel, rädsla...fel, kanske, eller rätt.
Veckan har känts. Bra, grym, fin. Eller bara känts, helt enkelt. Go with the flow, låta livets labyrint vara min allra bästa trognaste vän. Vi kommer bra överens oftast. Tungt är bra, tvivel är grymt, rädsla är spännande, eller. Kanske inte. Kan man ångra en konsekvens? Don't think so. Känsla, tanke, slump som blir till handling och en saga som kan berättas, åtminstone ytan. Det händer saker, saker betyder saker, saker är ändå bara saker. Djupet innehåller så mycket annat.
This weeks shoulders.
En axel mot min axel. Sudoku och trivsel.
Ett huvud mot min axel. En sån kväll som bara blir, sommar, spontanitet och underbara människor, människa, den och den och den. Något som drar, någon, lockar, vill, får kanske inte men kanske ändå, plågas och att älska känslor, alltid. Låta hända. Också bara vara, där, närvara i en skön känsla och välbefinnande med mig själv där jag är, i ett sammanhang.
En annan dag i veckan som gick var jag och Alex i Lund hos Poppe the bad dog. Hann se nästan hela Polanskis "Repulsion" iallafall, visste att den skulle vara bra. Den var bra. Det var den.
Därifrån drog vi till Mumma och Puppa och middag i Staffanstorp. Alex och pappa pratade krig, jag gick igenom pappas vinylsamling och spelade på deras piano. Hittade ingen mintgrön edberg-overall men däremot tre tennisrack som jag plockade med mig, så snart blir det lir i sommarkvällen igen. Satte oss i bilen, såg solen på väg ner och då vill man till havet. Väl framme i Lomma var det nog månen som var vackrast. Stor och vit på en blålila himmel med ett åar gråvitlila moln. Beauty it is. Skånepariets närradio säger jag bara, FM 89,2 mhz. Lyssna och begrunda, eller skratta. Bara gör det! Obeskrivligt...
Ny dag, upp i ottan. Jag älskar mitt jobb. Oj, men ja, så är det! Mycket sudoku, ännu mer kaffe. Läst, äntligen, tänk att det skulle krävas att jag började jobba för att det skulle hända. Med kacklande kafferepande tanter längre bort i lokalen blev det ett perfekt läsbrus. Med avbrott för att besöka tant hit och tant dit, koka kaffe eller havregrynsgröt. Tillbaks till fika. Prata mac, långa kroppsdelar, tidningsrubriker, musik och spel. Någon som har ett xbox med pingisspelet, jag måste låna. Man måste vara taktisk. Och easy girl samtidigt. Let loose, men inte glömma vad man vill. Det mesta kan gå fel.
how far can wrong go? don't fear, fire is enough
Livet är entropiskt. Jag tar med det i beräkningarna, glömmer inte att livets labyrint kommer att leda mig dit den själv vill. Min egen vilja och önskan är som en droppe i vattenpölen som 4-åringen utanför kronprinsen lägger sig raklång och plaskar i efter störtregnet häromdagen.
Årets första utomhusbio var en skruvad och snygg japansk anime, "Paprika". Torson i skymningen, regndroppar mot vårt paraply, tur att kroppar är varma. Ytterligare en nice day med en nice dig, my friend mr Choclaudio.
Sovit halv två till halv två. Och här är jag, var jag. Over and out!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar