Så verkligt, men kan inte tro att det är sant. Två par ögon som lyser och lyser.
Har det jättejättebra och är jättejätteglad. Kroppar som vill vara ett.
Det är konstigt. Någon så fin, så bra, så JAA.
Hur kunde det jag mest av allt önskade så direkt och så plötsligt infrias? Kanske stod jag överst på lyckolistan när jag väl kommit mig för att kolla in turordningen. Whatever, jag har löjligt fina dagar just nu iallafall.
Julen står för dörren. Folk har rest iväg, staden töms på alla utombölingar till vänner. Men jag saknar er redan!
Det var väl det. Svårt att skriva med ett glimmande ljusskimmer som sprakar i varenda liten del överallt - i kroppen, sinnet, omvärlden, varandet, ja allt verkar ovanligt vackert. Livet ler mot mig. Blaha, jojo, men det är faktiskt så!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar