Som att vara på rehabhuset varje dag måndag till fredag kl 9-17, det har nog aldrig hänt förr. Att undervisningen bestått av att få må så bra som bara är möjligt. Schemalagd tid för eftertanke och återhämtning, lärarledd vägledning i att hitta kroppen, tankarna, känslorna, sin egen grund.
Som grädde på moset fick det såklart bli en vackert finstämd konsert med Iron & Wine i
torsdags. Skägget var bra, håret ännu bättre. Bäst var extranumret som inte hette Remember Me, Ika, utan The Trapeze Swinger, men mycket riktigt "Please, remember me, happily, by the rosebush laughing....But please remember me, fondly, I heard from someone you're still pretty....with words like: “lost and found” and “don't look down” and “someone save temptation”...". Låten som aldrig vill ta slut, och ingen vill att den ska ta slut. Vänder mig om då och ser allas ansikten i full närvaro, där, njuter, lyssnar. Jag var på strålande humör innan konserten, fri och förväntansfull, och om möjligt på ännu bättre humör efter. Rolig buss-seans och Nya-Golden-öl med Kalmartrion fick avsluta en bra dag och kväll och natt. Men man kan Inte alltid fråga. Och man kan Inte alltid prova. Att tänka efter innan kan verka tråkigt, men är nog ganska bra.Mer nytt i veckan: Min lilla lilla lillasyster som blev sjuk i en påse. Vila nu, så håller jag tummarna för er båda och hälsar påssjukan att dra åt helvete, lämna dig ifred och inte våga sig på din lilla Gil-bert heller - NEJ...STOPP.
Annat unikt för vecka 4 år 2008 blev att kusin Sara kom på oväntat besök och sällskapade mig nån timme på lördagseftermiddagen.
Två middagsbjudningar har jag också varit på.
En film har jag sett. (28 dagar senare. Snyggaste zombiefilmen någonsin. Så vackert med ett helt öde London, en liten människa som rör sig genom bilden och om det var mogwai eller nån annan postrocklåt som bara blev mmm..)Och det viktigaste av allt, mailen. Ord från en ängel ute på havet som lovar guld och gröna skogar, och det bästa av allt är att jag tror att det är sant.
4 kommentarer:
Jag var också på Iron & Wine.
28 dagar senare är jättefin. Se inte I am legend dock. Fruktansvärd. 28 dagar senare tog från boken, I am legend tar från 28 dagar senare och har CGI-animerade zombies. Voi!
Ska man se 28 veckor senare då? Eller ska man helt enkelt sluta på topp kanske och aldrig mer se en film efter 28 dagar senare, den var verkligen snygg!
Då kanske jag sett dig sovandes på en buss trots alls, om du var på samma överfulla 131:a hem efter iron&wine? Jag var en av dom som stod och höll varandra i en cirkel i mitten av bussen och pratade alldeles för sluddrigt.
28 dagar senare började väl okej och så där men den blev verkligen jätteytlig och töntig senare, framförallt när Robert Carlyle är en überzombie med förstånd nog att följa efter sina barn för att äta upp just de. Och så förvandlas folk till zombies på en halv sekund så fort de får lite blod på sig. Den var väldigt mycket b-film. De använde rentav musik från 28 dagar senare också. Heh.
Ah, jag tog tåget hem så det såg jag inte. :)
Skicka en kommentar